Urinvägsinfektion: symtomen, vad de betyder och när du behöver vård

Vad är en urinvägsinfektion?

När bakterier tar sig in i urinröret och urinblåsan kan det bli en infektion. Oftast handlar det om E. coli, en bakterie som normalt lever i tarmen. Infektionen i blåsan kallas cystit – på vardagssvenska blåskatarr – och är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. De flesta kvinnor drabbas minst en gång i livet. Enligt 1177 minskar besvären ofta efter några dagar och brukar gå över inom en vecka.

Förklaringen är anatomisk: kvinnans urinrör är kort, omkring fyra centimeter, och mynningen ligger nära slidan och ändtarmen. Det räcker med en liten knuff för att bakterierna ska nå blåsan.

De typiska symtomen

• Det svider eller gör ont när du kissar och precis efteråt
• Du behöver kissa ofta och bråttom, även om det bara kommer lite
• Känslan av att blåsan aldrig blir riktigt tom
• Mörk, grumlig eller illaluktande urin
• Ont eller ett tryck nedtill i magen, ovanför blåsan
• Du känner dig lite frusen, trött eller allmänt hängig

Urinvägsinfektion med feber: njurbäckeninflammation

Om infektionen når njurarna kallas den njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit. Då känner du dig oftast ordentligt sjuk, med feber, kanske frossa och illamående, och du har ont i magen, ryggen eller ena sidan – det som ibland kallas flanken. Det här är ett tillstånd som behöver bedömas av vården samma dag.

När ska du söka vård?

Har du feber och misstänker njurbäckeninflammation ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning – och om de är stängda en akutmottagning. Är du osäker kan du alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma dina symtom. I Sverige skrivs antibiotika bara ut när det verkligen behövs, så det första steget är vårdcentralen. Farmaceuten på apoteket kan också ge råd om egenvård och om när det är dags att söka vård.

Vad händer på vårdcentralen?

Oftast frågar läkaren eller sjuksköterskan om dina symtom, hur länge du har haft dem och om du haft liknande besvär tidigare. Ofta får du lämna ett urinprov som ger svar inom några minuter, och ibland skickas det på odling för att se vilken bakterie det gäller och vilket läkemedel som passar. Är det din första urinvägsinfektion och du saknar varningstecken går bedömningen oftast snabbt.

Ett praktiskt tips: anteckna när besvären började, vad som hände innan och om du har tagit något. Det gör det mycket lättare att se om det finns ett mönster.

Det som liknar urinvägsinfektion men inte är det

Svampinfektion i underlivet, vissa sexuellt överförbara infektioner som klamydia, smärtsamt blåssyndrom, njursten eller torra slemhinnor efter klimakteriet kan ge liknande besvär. Därför är ett urinprov så värdefullt när symtomen kommer tillbaka: det visar om det verkligen är bakterier som ligger bakom. Har flytningarna ändrats, till exempel efter oskyddat sex, är det ett skäl att kontakta vården.

Det här hjälper hemma

• Drick mycket vatten: ju mer urin som bildas, desto oftare kissar du och desto mindre tid får bakterierna i blåsan.
• Vila och lägg en värmekudde eller varmvattenflaska på nedre delen av magen.
• Ta receptfritt smärtstillande, till exempel paracetamol eller ibuprofen, om det passar dig.
• Vänta med sex tills du mår bättre.
• Dra ner på alkohol, söta drycker och för mycket kaffe medan besvären pågår.

Och håll dig inte, även om det svider: att tömma blåsan ofta är en del av processen.

Om besvären kommer tillbaka gång på gång

Man brukar tala om återkommande urinvägsinfektioner när de kommer två eller fler gånger på ett halvår, eller tre eller fler gånger på ett år. Då är det värt att tillsammans med läkaren gå igenom utlösande faktorer, vanor och stödjande alternativ – från vätska och toalettvanor till tranbär och D-mannos, som många kvinnor gör till en del av sin dagliga rutin. Läs mer i våra guider om att förebygga urinvägsinfektion och om D-mannos och tranbär.

Vanliga frågor