Kyla, bad och resor: blåsan genom det svenska året

Vinter: kalla fötter och frusen ländrygg

Kyla skapar inga bakterier, men när kroppen blir kall drar blodkärlen i bäckenet ihop sig och det lokala försvaret kan bli sämre. Dessutom dricker vi ofta mindre på vintern och sitter stilla fler timmar. Allt det gör det lättare för bakterier som redan finns att slå sig ner.

Inomhus är svenska hem varma, men det är utomhus det händer: väntan på bussen i snömodd, lördagen på ishockeyläktaren, eftermiddagen i pulkabacken med barnen. Där är det fötterna och ländryggen som blir kalla först.

• Ullsockor och en jacka som går ner över ländryggen.
• Ett sittunderlag på läktaren, i pulkabacken och på kalla trappor.
• Fortsätt dricka: varmt te, buljong och varm choklad räknas också.

Vinterbad och bastu

Kallbad har blivit en folkrörelse, från kallbadhusen i Stockholm och Göteborg till isvakarna i Norrland. Själva doppet är kort, men det är tiden efteråt som räknas: att stå kvar på bryggan i blöt baddräkt eller sitta på en kall bänk gör att underlivet hålls kallt och fuktigt länge. Byt till torra kläder direkt, sätt på dig varma sockor, drick något varmt och ta med ett sittunderlag till bryggan. Bastun efteråt är skön – se bara till att dricka vatten, eftersom du svettas mer än du tror.

Vår: cykelpendling, löpning och svett

När snön smälter plockar många fram cykeln och löparskorna, och vårens motionslopp lockar tusentals kvinnor. Träning är fantastiskt, men svettiga tights i flera timmar håller området fuktigt. Byt om när du är klar och ersätt vätskan du förlorat med vatten, inte bara med sportdryck.

Sommar: blöta baddräkter och för lite vatten

I värmen svettas vi mer och urinen blir mer koncentrerad. Lägg till en blöt baddräkt som håller området svalt och fuktigt i timmar – på klipporna, på badbryggan eller på stranden – så blir sommaren en klassisk säsong för urinvägsinfektion.

• Byt till en torr baddräkt eller torra kläder efter badet.
• Drick mer än vanligt: vatten, inte bara iskaffe, öl eller rosé.
• Duscha efter simhallen eller havet om du kan.

Midsommar, festivaler och fjällsemester

De datum som oftast dyker upp i våra läsares berättelser är väldigt svenska: midsommarafton med sill, nubbe och långa kvällar ute på gräset; festivalhelger med köer till bajamajorna; sportlovsveckan i fjällen med längdskidor, termos och kilometer mellan stugorna. Receptet är detsamma varje gång: vattenflaskan nära till hands, pauser utan att skämmas och bekväma, torra kläder.

Höst: bärplockning, mörker och första frosten

Hösten bjuder på svamp- och bärplockning i skogen, ofta med blöta knän och kalla morgnar. Sedan kommer mörkret: vi är mer inne, dricker mindre och rör oss mindre. Det är en bra tid att plocka fram ullsockorna, ställa vattenkaraffen på köksbordet igen och starta din rutin innan den första riktiga frosten.

December: julbord, glögg och kalla kvällar

December är fullt av julbord, glögg, luciafika och sena kvällar. Det blir mer alkohol och söta drycker och mindre vatten, och promenaden hem från festen sker ofta i tunna skor i minusgrader. Varva varje glas glögg eller vin med ett glas vatten, ta med ett par varma sockor i väskan och se till att få några lugna dagar med vanliga rutiner mellan högtiderna.

Din necessär för känsliga dagar

• En återanvändbar flaska som du kan fylla på var som helst.
• En extra torr baddräkt eller ett par extra trosor.
• Oparfymerade våtservetter för när det inte finns någon dusch.
• Ett extra paket näsdukar till rastplatsernas toaletter.
• Dina kapslar i en liten dosett, så att rutinen inte bryts.

En plan för varje årstid

Vet du vilka dina känsliga årstider är? Ligg steget före: starta rutinen med Cystobact några dagar före resan eller den första köldknäppen och fortsätt så länge perioden varar.

Säsong för säsong: praktiska rutiner

Vill du ha det steg för steg? På bloggen finns en egen artikel för varje situation: vintern med bastu, skidor och julbord, sommaren, stranden och värmen, packlistan för resa och flyg och träning, från cykel till gym.

Vanliga frågor